Ulf Lundell - En oppen vinter 2010

Ulf Lundells nya skiva ligger insmugen i boken med samma namn. Elva spår varav två är lästa texter till stillsamt pianokomp. Känslan är densamma som i bokens texter, perspektivet pendlar från barndomslandet på Värmdö via ett kringskuret liv i ensamhet på Osterlen till alltmer slentrianmässiga flyktförsök ner på kontinenten eller ut i världen. Rymningar som alltid tycks sluta på ett hotellrum med aldrig stillad rastlöshet.

Men i ett fönster ser Lundell plötsligt sin spegelbild, snart en gammal man. Djup svart sjö och Hälften rosor är de två centrala spåren. Där närmar sig Lundell, egentligen för första gången, sin egen död, med ett viss mått av lugn. Han känner att tiden kommer ikapp honom, rörelsen tappar sin mening, för en gångs skull finns inte någon kvinna i klänning där som ännu en utväg. - trött på kärlekens grälla drinkar med parasoller. I stället finner han sig själv tjurigt sparkande mot stammen på ett äppelträd.

Lundell är inte uppgiven, men på gränsen till utmattad och i det tillståndet blir han klarsynt rak och modig. Fortfarande romantiker, förstås, men med insikten att minnena börjar kräva större plats än visionerna. Lundell sade en gång att han trodde sig kunna skriva sina bästa böcker efter sextio. De här två låtarna väcker hoppet om att han också kan få ur sig några riktigt bra skivor - med dödens krassa budbärare på axeln så som Johnny Cash och Bob Dylan lyckats med tidigare. Och man kan nog lita på att i Ulf Lundells fall kommer döden i skepnad av en flyttfågel. (Johan Lindqvist, gp.se/kulturnoje/musik)

- - -

Ulf Lundell - En öppen vinter 2010
(Stockholm W&W : Rockhead)

1. Fram mellan stenarna
2. En öppen vinter
3. Cortina
4. Sist vi sågs
5. Du går dit jag går
6. Djup svart snö
7. Hälften rosor
8. Minnen
9. September
10. En öppen vinter II
11. Rött guld