Stefan Andersson - Emperors' Day 1992

Jag växte upp i förorten Västra Frölunda utanför Göteborg, i en familj där vi hade allt utom en skivspelare. Pappa vägrade att köpa en sådan, kanske för att slippa konkurrens när han sjöng Fred Akerström för oss om dagarna. När min morfar förstod att hans barnbarn var musikaliskt svältfödd placerade han till min stora lycka en grammofon i pojkrummet. Den var röd och hade högtalaren monterad i locket. Inuti grammofonen låg en vinylsingel, Rosen med Arne Qvick. Snabbt tömde jag spargrisen och köpte Abbas Arrival, den med en helikopter som omslag. Stärkt av att en bekant till familjen tyckte att jag som liten behandlat kastrullerna i köket på ett föredömligt sätt började jag spela fiol. Ett djävulens instrument - nästintill omöjligt att lära sig. När grannklassen bjöd in oss på en konsert en fredag blev jag dessutom smärtsamt påmind om att jag valt fel instrument. När den tioårige Magnus Moffa Törnqvist spelade gitarr och sjöng Love me tender, skrek flickorna i klassen. Detta hade jag aldrig upplevt med min fiol. Tre år senare stegade Lill-Elvis fram till mig och frågade om jag spelade gitarr? Jag såg min chans, ljög och svarade ja. Nu var det bråttom. Panikslagen tog jag spårvagnen ner till Waideles skivbutik i stan och knyckte The Beatles complete, med text och ackord till samtliga av The Beatles alster. Med en lånad gitarr tillbringade jag sedan helgen med att ta ut ackorden till All you need is love. Med svullna fingrar och stirrig blick dök jag upp på måndagen för en första repetition. Fick till min stora sorg några dagar senare höra hur bandet repeterade utan mig i skolans aula! Förstod att jag inte var önskvärd men öppnade dörren till aulan, bad om ursäkt för att jag var sen och hängde på mig gitarren. Så lätt skulle de inte bli av med mig.

Alla sagor har ett slut och vårt Beatles coverband gick i graven efter grundskolan. Jag började skriva eget material. Lirade i några lokala band i Göteborg som Trick of light, Tic-Tac och Two to tango. På den tiden repeterade man utan några speciella mål. Det var helt enkelt bara så förbaskat kul! Lyckan fick sig en törn när pappa tog livet av sig i den här perioden. Det kom att påverka mig starkt under de närmaste åren. Idag är jag glad att jag fick chansen att lära känna honom. Han fick mig att känna mig älskad trots att han kanske inte alla gånger älskade sig själv. Jag avverkade militärtjänsten som pjäsman på Lv:6 och jobbade sedan sporadiskt som mentalvårdare och tryckare. Sökte till slut ett fast jobb som avdelningschef på ett tryckeri. Otroligt nog fick jag jobbet. Fast anställning, firmabil och en trygg inkomst. Några månader senare satt jag där med en trave fakturaunderlag och kände hur en panisk rastlöshet kom krypande. Kontrasten mellan ett kontorsjobb och fantasierna om ett liv som musiker blev påfallande. Jag sa upp mig med motiveringen att man kan ha roligare. Tillsammans med Magnus Moffa Törnqvist tog jag jobb som trubadur för att få pengar till hyran. Jobbet som trubadur hade också den fördelen att jag fick tid över till det som jag helst av allt ville göra - skriva låtar. Planen var att ge tre år av mitt liv till låtskrivandet. Om det sprack kunde jag alltid bli trycknisse igen. Efter ett år hade jag fått ihop material till en platta. Jag försökte boka in besök på tio av de största skivbolagen i Stockholm. De tog emot mig på nio. Det tionde, BMG/Record Station, lät hälsa att de inte tog emot några besök. Jag i min tur vägrade att skicka kassetten via posten. Trots deras protester sa jag att jag skulle komma på besök alla fall. En fredagseftermiddag klev jag in på BMG/Record Station och frågade efter vd:n Marie Ledin, men hon hade gått för dagen. Nutta Hultman, Maries högra hand, tog sig tid och lyssnade. Dagen efter ringde Marie och ville ha ett möte. Vi pratade och hon fick höra lite mer material. Hon förstod vad jag höll på med och ett kontrakt var snart underskrivet. Lycka! Lasse Andersson producerade första albumet Emperors Day. En bit in i produktionen försökte vi gissa hur mycket albumet skulle sälja. Jag var kaxig och gissade på 7000 ex. Jag hade fel. Plattan kom ut våren -92 och sålde första året 170 000 ex. Emperors day berikades med flera utmärkelser, dessutom fick jag en grammis för årets nykomling. Första singeln blev Fire som följdes av Catch The Moon som blev murbräcka för albumet. Karusellen var igång med videoinspelningar, media och turne där jag också fick möta min publik för första gången. Jag var livrädd för publiken - även om den tycktes älska mig. Tog många år att bli av med rädslan för scenen och publiken - även om jag försökte utstråla någonting annat. (stefanandersson.nu)

- - -

Stefan Andersson - Emperor's day 1992
(Stockholm Record Station)

1. Fire
2. Here comes the night
3. It's over now
4. Catch the moon
5. Knock on wood
6. Let's take a walk
7. Again
8. One of these days
9. Another me
10. Father
11. Emperor's day


Produced by Lasse Andersson

Stefan Andersson, vocals, guitar
Lasse Andersson, bass, guitar, keyboards
Staffan Astner, guitar
Niklas Medin, organ, piano